BOKSLUTSRAPPORT 2003

3446Ålandsbanken Abp Börsmeddelande 16.02.2004 kl. 09.00 BOKSLUTSRAPPORT 2003 Förbättrat resultat · Koncernens rörelsevinst steg med 6,7 % till 15,2 Meuro (14,2) · Bankens rörelsevinst steg med 16,2 % till 15,5 Meuro (13,3) · Avkastningen på eget kapital (ROE) var 11,4 % (11,5) · Övriga intäkter ökade med 20,9 % till 19,8 Meuro (16,4) · Exklusive engångsposter blev kostnaderna på 2002 års nivå · Utlåningen ökade med 10,0 % till 1 385 Meuro (1 260) Depositionerna ökade med 3,6 % till 1 134 Meuro (1 095) · Kapitaltäckningsgraden uppgick till 11,4 (11,0) · Vinsten per aktie uppgick till 1,02 euro (1,00) · I dividend föreslås 1,00 euro per aktie Ledningsgruppens utblick Omvärldsfaktorer Finansmarknaderna präglades under år 2003 av ekonomisk återhämtning och tilltagande optimism. Vid årets början var dock krismedvetenheten hög och det annalkande kriget i Irak ökade oron. Kriget blev relativt kort och redan i början av sommaren visade allt fler tecken att den amerikanska ekonomin gått in i en återhämtningsfas. Ökade investeringar och fortsatt stark privat konsumtion bidrog till att tillväxten i den amerikanska ekonomin uppgick till hela 8,3 procent i årstakt under årets tredje kvartal. Världsekonomin och i synnerhet länderna i Sydostasien gynnades av Kinas ökade närvaro på världsmarknaden. Tillväxten i EMU-området var svag under 2003, särskilt under det första halvåret. Under årets andra kvartal uppvisade såväl Tyskland, Frankrike som Italien negativ tillväxt. Den privata konsumtionen var svag samtidigt som den stigande eurokursen dämpade exportförutsättningarna. Den finländska ekonomin klarade sig utifrån dessa förutsättningar relativt bra. De senaste årens starka statsfinanser har möjliggjort skattesänkningar som tillsammans med låga räntor stimulerade den privata konsumtionen. · Penningmarknad Den svaga tillväxten i kombination med en måttfull inflation i EMU-området föranledde den europeiska centralbanken ECB att genomföra två räntesänkningar under året. I mars sänktes räntan från 2,75 procent till 2,5 procent och i början av juni genomfördes ytterligare en sänkning, denna gång med 50 räntepunkter. Efter sänkningen i juni förblev styrräntan oförändrad på 2,0 procent. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänkte sin styrränta till 1,0 procent den 25 juni, vilket motiverades med en viss risk för deflation i den amerikanska ekonomin. Styrräntan behölls oförändrad under resten av året. Stödd av allt positivare ekonomisk statistik gjorde Federal Reserve i december bedömningen att deflationsrisken försvunnit. En svag arbetsmarknad och ett lågt inflationstryck medförde dock att man vid årets utgång ansåg att styrräntan på 1,0 procent kommer att vara oförändrad under överskådlig tid. · Valutamarknad Trots starka konjunktursignaler från USA, särskilt under hösten, har US-dollarn fortsatt att för svagas mot euron. Bakomliggande orsaker är att obalanserna i den amerikanska ekonomin och statsbudgeten ökat under året, bland annat beroende på att USA varit inblandat i flera geopolitiska konflikter. Ytterligare orsak till dollarns försvagning är att USA haft lägre korträntor än EMU-området under hela 2003. Vid årets början handlades euron till kursen 1,04 mot dollarn för att på årets sista dag handlas till 1,26. Alltså stärktes euron med 21 procent gentemot dollarn under året. För den svenska kronans del präglades kursutvecklingen av folkomröstningen om anslutning till valutasamarbetet inom EMU, vilken hölls i september. När år 2003 inleddes handlades euron i nivåer kring 9,12 mot svenska kronan. Under årets första åtta månader styrdes kronans utveckling i hög grad av opinionsundersökningar och handlades med en premie till följd av den osäkerhet som förelåg gällande utgången av folkomröstningen. När kronan var som svagast fick man betala 9,30 sek för en euro. Efter folkomröstningen den 14 september stärktes kronan trots att utslaget blev ett nej till EMU. Det berodde i huvudsak på att osäkerhetspremien inför omröstningen försvann och att fokus därmed igen kunde riktas på de ekonomiska fundamenten i Sverige. Dessa bedömdes vara bättre än i flertalet EMU-länder. I slutet av september var EUR/SEK- kursen nere på 8,90 för att i slutet av året handlas strax över 9-nivån. · Aktiemarknad År 2003 blev det första sedan 1999 som avslutades med positiva förtecken på aktiemar knaderna. Irakkrigets snabba förlopp medförde att de historiskt höga riskpremier som kunde uppmätas under början av året gradvis började normaliseras under sommaren. Börsbolagen hade under lång tid arbetat med att sänka kostnader och därmed förbättra resultaten. Analytikerna hade generellt sett varit för negativa i sina bedömningar och justerade upp sina vinstprognoser under sommaren. Tillsammans med allt starkare konjunkturindikatorer ledde detta till att marknaden fann skäl till att värdera upp börsbolagen. I USA steg börsbolagens vinster med över 20 procent under andra halvåret jämfört med året innan, vilket ytterligare ökade förtroendet för börsen. Den amerikanska teknologibörsen Nasdaq, som föll med 68 procent under åren 2000-2002, steg med 50 procent under 2003. Överlag hade de amerikanska aktiemarknaderna en starkare utveckling än de europeiska. Det breda amerikanska aktieindexet S&P500 steg med 26 procent under år 2003 medan europeiska Stoxx50 och inhemska HEX Portfolio vardera steg med 16 procent. Beaktat dollarförsvagningen steg S&P500 enbart med 5 procent. På Helsingforsbörsen intresserade sig placerarna inledningsvis för cykliska bolag, som ansågs dra nytta av den förväntade återhämtningen i världsekonomin. Därutöver gynnades teknologibolagen eftersom potentialen efter krisåren 2000-2002 ansågs hög. Nokia-aktien utvecklades dock sidledes under stora delar av året eftersom marknaden var besviken över utebliven försäljningstillväxt. Regeringen föreslog under hösten att avoir fiscal-systemet, som eliminerar dubbelbeskattning av företagens vinster, skulle upphävas från och med år 2005. Detta medförde att flera börsbolag tog beslut om extrautdelningar under hösten 2003 medan andra förväntades ta beslut om extra stora utdelningar i samband med bolagsstämmorna under våren 2004. Förväntningar om hög direktavkastning gynnade kursutvecklingen i dessa bolag. · Bankbranschen i Finland Branschen präglades också under år 2003 av hårdnande konkurrens. Bruttomarginalen föll från 3,2 procent till 2,6 procent. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra under år 2000 var så hög som 4,3 procent. Bankernas bruttomarginaler har alltså på tre år minskat med ca 40 procent. Det allt lägre ränteläget bidrog till att lönsamheten på traditionell inlåning ytterligare pressades nedåt. Eftersom möjligheterna att konkurrera med priset på krediter i praktiken eliminerats märks tyvärr en tendens att bankerna i stället konkurrerar genom att höja belåningsgraderna. Under slutet av året talades det igen i vissa banker om behovet av personalnedskärning. Antalet aktörer ökade genom att Nooa Bank startade sin verksamhet i samarbete med Pohjola. I början av 2004 startar dessutom Tapiola Bank att sin verksamhet. Sammantaget ger minskade marginaler, lågt ränteläge och fler aktörer i en mogen bransch bilden av en så kallad kaosmarknad. I en sådan marknad är det svårt för konsumenterna att skilja ett varumärke från ett annat, reklaminsatserna tenderar att öka och priset få r stor betydelse vid val av leverantör. Aktörer i en sådan marknad har att välja mellan att genom stordriftsfördelar leverera billigaste möjliga produkt eller att som nischaktör leverera bästa möjliga produkt för ett givet segment. Bankens verksamhet Ålandsbankens verksamhet präglades år 2003 av förvaltningsreformen och ledarbyten samt personalens engagemang i förverkligandet av relationsbanksstrategin. Förvaltningsreform och ledarbyten · Ny bolagsordning För att modernisera förvaltningen av Ålandsbanken föreslog förvaltningsrådet en ny bolagsordning som bolagsstämman enhälligt godkände den 13 mars. Den nya bolagsordningen innebär bland annat att styrelsens ordförande och bankens verkställande direktör inte kan vara samma person. Styrelsens mandattid är ett kalenderår och den utses av bankens förvaltningsråd. · Ny styrelse Förvaltningsrådet utsåg den 24 april en extern styrelse i stället för bankens direktion. Den nya styrelsen består av Göran Lindholm, ordförande, Leif Nordlund, viceordförande, Sven- Harry Boman, Kent Janér, Agneta Karlsson och Tom Palmberg. Ingen av styrelsemedlemmarna är i anställningsförhållande till banken. Styrelsen tillträdde den 9 maj och höll 13 styrelsemöten under året. Mycket arbete har lagts ner på att lära känna banken, dess strategi och kultur. Under hösten fastslog styrelsen att banken fortsätter verka enligt strategin öRelationsbankenö. Den 11 december omvaldes styrelsen för år 2004. · Ny or ganisation Vid styrelsemötet den 14 november beslöts att delvis förnya organisationen. Private Banking-sektorn och de övriga fastlandskontoren fördes samman till en fastlandssektor. Ålandssektorn fick ett tydligt uppdrag att delta i samhällsutvecklingen. Beslut togs att bolagisera utveckling och drift av datasystem. För att betona personal- och kompetensutveckling fördes den samman med bankens affärsutveckling. · Ny VD Inför valet av styrelse för år 2004 förelåg sådana samarbetssvårigheter mellan styrelsen och bankens VD Folke Husell, att bankens förvaltningsråd den 11 december beslöt att entlediga VD. Samtidigt utsågs VVD Edgar Vickström till t.f. VD. · Nya ledningsgruppsmedlemmar Den 11 december kompletterades bankens ledningsgrupp med Bengt Lundberg och Dan-Erik Woivalin. Medlemmar sedan tidigare är Edgar Vickström, Lars Donner, Anders Ingves och Jan Tallqvist. För närvarande pågår rekrytering av en chef för fastlandssektorn. · Nytt presidium i förvaltningsrådet Den 16 december avgick förvaltningsrådets ordförande Anders Wiklöf på egen begäran. Den 22 december valdes den tidigare viceordföranden Kjell Clemes till ny ordförande i förvaltningsrådet och Trygve Eriksson till ny viceordförande. Förverkligandet av relationsbanksstrategin Sedan hösten 1999 är bankens strategi att vidareutveckla arbetssättet med fördjupade kundrelationer – både i det personliga mötet med kunden och över Internet. Varumärket Ålandsbanken och den service det står för är på det finländska fastlandet ett premium brand. På Åland är vi den marknadsledande banken. Strategiarbetet har belönats med en mycket glädjande utmärkelse, Svenska Handelshögskolans CERS Award. Marknadsundersökningar som banken gjort visar att våra kunder blir allt lojalare och att de uppskattar relationen med sin bank. Den service som produceras på våra 20 åländska och 8 fastländska kontor samt över Internet upplevs som personlig, varm, snabb, flexibel och innovativ. · Inlåning och utlåning Ålandsbankens personal har på ett förtjänstfullt sätt mött den hårda konkurrensen. Bankens fokus på i första hand krediter med bostadssäkerheter har varit framgångsrik utan att öka bankens riskexponering. Bostadskrediterna i banken ökade med 12,6 procent. Under året har kreditförlusterna brutto uppgått till 0,01 procent av kreditstocken. Den totala inlåningen från allmänheten minskade med 0,9 procent. Däremot ökade depositionerna från allmänheten med 3,6 procent. · Aktieindexobligationer Banken har under året lanserat 7 nya aktieindexobligationer till ett sammanlagt belopp om 54,0 miljoner euro. Bankens marknadsandel, avseende av finländska banker till allmänheten emitterade aktieindexobligationer, uppgår till 18 procent. Personlig Finansiell Planering Bankens rådgivningskoncept för placerare har under året anlitats av allt fler kunder. Konceptet bygger på långsiktigt engagemang och personlig rådgivning, kalkylerat ris ktagande med hjälp av modern portföljteori och hänsyn till marknadstrenderna baserad på bankens analys. Lanseringstempot har inte till alla delar infriat förväntningarna, men försäljningen har ökat under senare delen av året. Vårt rådgivningskoncept kommer utöver att stödja placerarna i deras beslut också att vara ett internt verktyg i arbetet med att kvalitetssäkra placeringsrådgivningen. Portföljavkastningarna som uppnåtts är uppmuntrande, vilket framgår av grafen nedan. · Systemleveranser och förhandlingar Leveransen av bankdatasystemet till Tapiola Bank har följt projektplanen och godkändes den 19 december. Ny kund till Ålandsbankens bankdatasystem är också Den Norske Bank, som under våren slöt avtal om leverans av vissa moduler av systemet. I maj skrevs en avsiktsförklaring mellan Aktia Sparbank och Ålandsbanken. I avsiktsförklaringen ingick två möjliga samarbetsområden: - Försäljning av licens till Ålandsbankens bankdatasystem åt Aktia Sparbank - Resursbolag, i vilket administrativa stödtjänster skulle produceras för båda bankerna Arbetet med att utreda förutsättningarna för resursbolaget och att genomföra förstudien för en konvertering till Ålandsbankens bankdatasystem har varit krävande. Personalen visade åter att de klarar av nya utmaningar på ett föredömligt sätt. Förhandlingarna med Aktia Sparbank avslutades dock i januari 2004 som resultatlösa. · Aktiekapitalet och personaloptionerna Under juni mån ad gav Aktia Sparbank ett offentligt köpanbud på samtliga personaloptioner i Ålandsbanken. Genom att anbudet antogs köpte Aktia optioner som berättigade till teckning av 774 050 B-aktier i Ålandsbanken Abp. Genom teckningen ökade Ålandsbankens egna kapital med drygt 11,4 miljoner euro . För den personal som hade kvar sina optioner motsvarade vederlaget cirka fem månadslöner. Personaloptionerna erbjöds all ordinarie personal som var anställd i Ålandsbanken mars 1998. · CERS-award I november tilldelades Ålandsbanken den högsta utmärkelse ett företag i Finland kan få inom området relationsmarknadsföring och service management. Fakulteten CERS vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors inrättade The CERS Award 1999. Ansökningarna från de deltagande företagen bedöms av en internationell jury, vars motivering för 2003 års pris bland annat var att "Ålandsbanken är ett utmärkt exempel på hur relationsmarknadsföringens principer kan implementeras inom bankbranschen". Vidare ansåg juryn att Ålandsbanken visar "ett äkta intresse för relationsmarknadsföring, som går djupare än ytliga slogans" och att banken gjort stora framsteg i implementeringen av sin relationsmarknadsföringsstrategi. Juryns ordförande professor Christian Grönroos från Svenska handelshögskolan beskriver Ålandsbankens relationstänkande bland annat på följande sätt: "Ålandsbankens fokus på personlig service och kundinriktning av sin Internetbank visar på ett bibehållande av en human touch i verksamheten också vid betoning av IT-baserad banking, vilket bör vara kännetecknande för en relationsbaserad strategi". Framtiden Framtiden innehåller många utmaningar för en liten bank. I en värld där de stora tenderar att bli allt större ökar emellertid behovet av en liten, smidig aktör som vill och kan sätta fokus på vissa segment i marknaden. Vi fokuserar på att vara marknadsledande på Åland och på finansiellt aktiva personer i större finländska städer. Att Ålandsbankens datasystem är mycket lämpligt också för andra mindre banker är en omständighet som ytterligare bidrar till optimism och framtidstro. · Ålandssektorn Vi vill vara hela Ålands bank. Under 2004 kommer vi att ställa företag och finansiellt aktiva privatpersoner samt ungdomskunder i centrum för vår serviceutveckling. Banken kommer att aktivt delta i samarbetet och dialogen kring utvecklingen av infrastrukturen och näringslivet i landskapet. · Fastlandssektorn - "Premium Banking" På det finländska fastlandet vill vi vara och upplevas som ett premium brand. Vi är en bank som i det dagliga arbetet står nära våra kunder och skräddarsyr vår service för dem. Under 2004 kommer vi att ytterligare konkretisera, genomföra och kvalitetssäkra denna strategi. · Bankirsektorn Vi vill skapa tillväxt och nya affärsområden genom att erbjuda en bas för idérika entreprenörer inom det finansiella området. Därtill skall vi inom sektorn skapa förutsättningar för bankens placeringsrådgivare att tillhöra de bästa i marknaden. · Fortsatt försäljning av bankdatasystem Vi vill sälja ytterligare bankdatasystemlicenser i Finland och utesluter inte möjligheten att i samarbete med någon internationell aktör sälja motsvarande licenser utomlands. Under 2004 kommer verksamheten att bolagiseras. Resultatet Koncernens rörelsevinst uppgick år 2003 till 15,2 miljoner euro, vilket skall jämföras med 14,2 miljoner euro året innan. Bankens resultat steg med drygt 16 procent till 15,5 miljoner euro. Resultatet av bankens kundaffärer kom att bli i stort sett oförändrat trots hårt arbete och ökade volymer. Den tidigare beskrivna marknadssituationen och framför allt det låga ränteläget gjorde att resultatet på de äldre kontoren drogs ned vilket dock kompenserades av resultatförbättringar på de senare etablerade kontoren vars balansräkningar inte innehåller traditionell inlåning i lika hög grad. Det sammanlagda bidraget från kundaffärer uppgick till 21,1 miljoner euro. Bankirsektorn, vars verksamhet består av support till kontoren, egen trading och balansförvaltning, bidrog med 5,5 miljoner eurojämfört med 3,2 miljoner euro året innan. I huvudsak kan förbättringen hänföras till dividender och försäljningsvinster genererade i bankens portföljer. Under året minskade banken sitt innehav av HEX- och Chipsaktier. Bidraget från affärsområdet systemförsäljning steg från 2,3 miljoner euro till 2,7 miljoner euro. De centrala kostnaderna för upprätthållande av stöd till resultatenheterna s teg från 13,2 miljoner euro till 13,8 miljoner euro. Resultatstruktur 2003 2002 Rörelsebidrag - kontoren 21 134 20 987 - bankirsektorn inkl. 5 484 3 233 balansförvaltning - systemförsäljning 2 651 2 290 Centrala kostnader -13 786 -13 185 Rörelsevinst, banken 15 483 13 325 Tack Vi vill, också på förvaltningsrådets och styrelsens vägnar tacka aktieägarna och våra kunder för visat förtroende och gott samarbete. Tack vare Er alla går Ålandsbankens positiva utveckling vidare. Vi vill också tacka bankens tidigare VD Folke Husell som lämnade banken i slutet av året efter att ha lett organisationen under drygt 17 framgångsrika år. Ett speciellt tack vill vi framföra till alla våra medarbetare. Året präglades av ökad konkurrens och många nya projekt. Ni valde att se allt detta som en inspirerande utmaning och klarade av dem med bravur. Tillsammans med Er är vi beredda att möta framtiden. Mariehamn i februari 2004 Ålandsbankens ledningsgrupp RESULTAT OCH LÖNSAMHET Resultatet Koncernens rörelsevinst år 2003 uppgick till 15,2 miljoner euro (14,2), vilket är en ökning med 1,0 miljoner euro eller 6,7 procent jämfört med året innan. Resultatförbättringen beror främst på värdeförändringar i bankens aktieportföljer och växande intäkter från affärsområdet systemförsäljning. Räntabiliteten för rapportperioden, mätt som rörelsevinsten dividerat med eget kapital och reserver i genomsnitt, var 15,0 procent. Banken förräntade sålunda sitt eget kapital till en nivå som låg ca 11 procentenheter över 5-års räntan. Finansnettot Sjunkande kundmarginaler på grund av hård konkurrens och lägre förräntning av bankens primärkapital till följd av det allmänna ränteläget ledde till att koncernens finansnetto, trots större totalvolymer, sjönk med 1,9 miljoner euro till 29,6 miljoner euro (31,5). Övriga intäkter Dividendintäkterna ökade med 0,4 miljoner euro till 1,2 miljoner euro (0,8). Provisionsintäkterna om 10,3 miljoner euro blev på senaste års nivå. Intäkterna från förmedling av aktier och kapitalmarknadsprodukter ligger på en låg nivå orsakad av liten efterfrågan. Under det fjärde kvartalet ökade dock efterfrågan märkbart. Realisationsvinster och värdeökningar i bankens aktieportföljer ledde till att det redovisade resultatet av egen handel med värdepapper ökade kraftigt och uppgick till 1,9 miljoner euro (0,4). Handeln på valutamarknaden gav ett utfall som var något lägre än föregående års och uppgick till 0,8 miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna uppgick till 5,6 miljoner euro (3,9). Av dem utgör intäkter från försäljning av bankdatasystem 4,5 miljoner euro (3,0). Övriga intäkter sammanlagt ökade med 3,4 miljoner euro eller 20,9 procent till 19,8 miljoner euro (16,4). Intäkterna sammanlagt, det vill säga summan av finansnettot och de övriga intäkterna, uppgick till 49,4 miljoner euro (47,9). Kostnader Personalkostnaderna upp gick till 18,9 miljoner euro (16,4). Nyanställningar och avtalsenliga lönejusteringar höjde personalkostnaderna med 1,4 miljoner euro. Dessutom har bland dessa kostnader upptagits en reservering om ca en miljon euro med anledning av entledigandet av bankens VD. Övriga administrationskostnader (kontor, marknadsföring, kommunikation och data) minskade med 0,7 miljoner euro till 8,2 miljoner euro (8,9). Avskrivningarna var 0,6 miljoner euro lägre än året innan och uppgick till 2,3 miljoner euro (2,9) medan de övriga rörelsekostnaderna oförändrat uppgick till 3,9 miljoner euro. Kostnaderna sammanlagt inklusive planavskrivningar ökade med 1,2 miljoner euro till 34,4 miljoner euro (33,2). Exklusive engångsposter år 2003 blev kostnaderna på 2002 års nivå. Kreditförluster Kreditförlusterna netto uppgick till -0,1 miljoner euro (återvinning) jämfört med 0,7 miljoner euro (förlust) året innan. Redovisade kreditförluster netto i relation till bankens fordringar och ansvarsförbindelser uppgick till -0,01 procent (0,06). Inlåning Bankens totala inlåning, inklusive masskuldebrev och bankcertifikat emitterade till allmänheten och offentliga samfund, minskade under år 2003 med 12 miljoner euro eller 0,9 procent och uppgick till 1 398 miljoner euro. Depositionerna ökade med 39 miljoner euro eller 3,6 procent och uppgick till 1 134 miljoner euro. Masskuldebrevens belopp minskade med 11 miljoner euro eller 6,9 procent. Under året emitterades sju aktieindexlån, vilka tecknades till ett nomi nellt belopp om 54 miljoner euro. Under året förföll och återbetalades aktieindexlån med nominellt belopp om 67 miljoner euro. Bankcertifikat riktade till allmänheten och offentliga sektorn minskade under året med 25,3 procent, eller 40 miljoner euro till 119 miljoner euro. Utlåning Den totala utlåningen i banken ökade med 126 miljoner euro eller 10,0 procent och uppgick per 31.12.2003 till 1 385 miljoner euro. Ökningen hänför sig såsom tidigare år huvudsakligen till finansiering av bostäder för privathushåll och till verksamheter inom servicesektorn. Privathushållens andel av bankens totala utlåning utgjorde 68,1 procent medan närings- och yrkesverksamhetens andel var 31,0 procent. Motsvarande andelar år 2002 var 66,7 procent respektive 32,3 procent. Oskötta fordringar Summan av oskötta fordringar och övriga nollräntefordringar uppgick till 1,4 miljoner euro (2,0) vilket utgör 0,1 procent av kredit- och garantistocken Balansomslutning Balansomslutningen steg med 2,1 procent till 1 851 miljoner euro (1 813). Personal Antalet anställda i koncernen omräknat till heltidstjänster var vid slutet av året 375, vilket är en ökning med 8 tjänster jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Kapitaltäckningsgrad Reglerna för kapitaltäckning kräver att kapitalbasen i form av eget kapital och reserver skall uppgå till minst 8 procent av riskvägda fordringar och ansvarsförbindelser. Koncernens kapitaltäckningsgrad enligt kreditinstitutslagen var vid slutet av december 11,4 p rocent (11,0). Primärkapitalrelationen var 9,3 procent (8,3). Kapitalbasen uppgick till 106,8 miljoner euro (96,5). Ålandsbanken Fondbolag Ab Ålandsbanken Fondbolag Ab är ett helägt dotterbolag till Ålandsbanken Abp. De placeringsfonder som bolaget förvaltar är registrerade i Finland och följer lagen om placeringsfonder. Fondernas placeringsstrategier är anpassade för Ålandsbankens kunders behov. Bolaget förvaltade under verksamhetsåret följande placeringsfonder: Placeringsfonden Ålandsbanken Corporate Bond · en räntefond som placerar i företagsobligationer i euro Placeringsfonden Ålandsbanken Euro Bond · en medellång räntefond som placerar i euro Placeringsfonden Ålandsbanken Europe Active Portfolio · en europeisk blandfond med aktiv allokering mellan ränte- och aktieplaceringar Placeringsfonden Ålandsbanken Europe Value · en europeisk aktiefond med värdeinriktad placeringsstrategi Placeringsfonden Ålandsbanken Global Value · en internationell aktiefond med värdeinriktad placeringsstrategi Per 31.12.2003 uppgick antalet fondandelsägare till totalt 5 337 st (4 710 st 31.12.2002), vilket innebär en ökning med 13 procent från föregående år. Det totala kapitalet under förvaltning uppgick till 117,4 miljoner euro (87,1), en ökning med 35 procent från föregående år. Samtliga Ålandsbankens Placeringsfonder marknadsförs och säljs av Ålandsbanken. Placeringar i fonderna kan även göras genom fondanknutna försäkrin gar som tillhandahålls av försäkringsbolagen Veritas och Liv-Alandia samt Skandia Life. Den 19.1.2004 inleddes verksamheten med en ny placeringsfond - Ålandsbanken Nordic Value. Ålandsbanken Nordic Value är en nordisk aktiefond vars placeringar förvaltas aktivt enligt en värdeinriktad placeringsstrategi. Ålandsbanken Asset Management Ab fungerar som portföljförvaltare för fonden. Ålandsbanken Asset Management Ab Ålandsbanken Asset Management Ab är ett dotterbolag till Ålandsbanken Abp. Bolaget erbjuder ett heltäckande sortiment av kapitalförvaltningstjänster. Bolaget har kompetens att sköta kundernas ekonomi i sin helhet, dvs. att tillsammans med banken skapa heltäckande lösningar bestående av portföljskötsel, försäkringsalternativ, finansieringsarrangemang och banktjänster. Förutom direkta aktie- och ränteplaceringar används i portföljförvaltningen aktieindexlån samt placeringsfonder. Under år 2003 hade vi för första gången på tre år en långvarig och kraftig betoning på aktier. Portföljmassan bolaget sköter fortsatte växa under året till följd av nya kapitalförvaltningsmandat och tillväxt i portföljerna. Ålandsbanken Asset Management Ab börjar nu väcka intresse också bland institutionella placerare. Årsprognos 2004 Trots hård konkurrens bedöms finansnettot bli oförändrat och provisionsintäkterna öka. Bankens värdepappersinnehav beräknas generera mindre intäkter. Kostnaderna förutses minska. Kreditförlusterna bedöms bli på en fortsatt låg nivå. Sammantaget torde detta leda till att resultatet för år 2004 når 2003 års nivå. Vinstutdelning Styrelsen föreslår för den ordinarie bolagsstämman att i dividend utdelas 1,00 euro per aktie, vilket motsvarar ett totalbelopp om 11,0 miljoner euro. Nyckeltal (Koncernen) 31.12.2003 31.12.2002 KAPITALTÄCKNINGSGRAD Koncernens kapitaltäckningsgrad enligt kreditinstitutslagen Kapitalbas, miljoner euro Primärt kapital 86,5 73,3 Supplementärt kapital 20,3 23,2 Kapitalbas totalt 106,8 96,5 Riskvägd volym, miljoner euro 932,7 879,4 KAPITALTÄCKNIGSGRAD, % 11,4 11,0 Primärt kapital i förhållande till 9,3 8,3 riskvägd volym, % OSKÖTTA KREDITER Oskötta krediter, miljoner euro 1,4 2,0 De oskötta krediterna uppgick till 0,1% av krediter och ansvarsförbindelser NYCKELTAL Rörelsevinst per aktie, euro 1) 1,02 1,00 Eget kapital per aktie, euro 2) 9,22 8,69 Avkastning på eget kapital, % (ROE) 11,4 11,5 3) Intäkter/kostnader (I/K-tal) - före kreditförluster 1,44 1,45 - efter kreditförluster 1,44 1,42 1) Rörelsevinsten - schablonskatt/ Emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 2) Eget kapital + reserver - latent skatteskuld/ Emissionsjusterat antal aktier på bokslutsdagen 3) Rörelsevinst - schablonskatt/ Eget kapital i genomsnitt RESULTATRÄKNING (Meuro) Koncernen 1-12/03 1-12/02 % Finansnetto 29,6 31,5 -6,1 Intäkter från investeringar i form av eget kapital 1,2 0,8 56,6 Provisionsintäkter 10,3 10,5 -1,7 Nettoresultat av värdepappershandel och valutaverksamhet 2,7 1,2 124,5 Övriga rörelseintäkter 5,6 3,9 42,5 INTÄKTER SAMMANLAGT 49,4 47,9 3,1 Provisionskostnader -1,3 -1,2 6,1 Personalkostna der -18,9 -16,4 15,2 Övriga administrationskostnader -8,2 -8,9 -8,4 Avskrivningar -2,3 -2,9 -19,4 Övriga rörelsekostnader -3,9 -3,9 -0,9 KOSTNADER SAMMANLAGT -34,4 -33,2 3,7 Kredit- och garantiförluster 0,1 -0,7 Nedskrivning av värdepapper som utgör bestående aktiva 0,0 0,0 Andel i resultat i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden 0,1 0,3 RÖRELSEVINST 15,2 14,2 6,7 RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 15,2 14,2 6,7 Inkomstskatt -4,4 -4,2 5,0 Minoritetens andel av räkenskaps- periodens vinst -0,1 -0,3 ÅRETS VINST 10,6 9,7 9,2 BALANSRÄKNING (Meuro) Koncernen 12/03 12/02 % AKTIVA Kontanta medel 40 89 -55 Fordringsbevis som är belånings- bara i centralbank 263 176 49 Fordringar på kreditinstitut och centralbanker 77 202 -62 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund 1 405 1 260 12 Leasingobjekt 1 1 Fordringsbevis 8 26 -71 Aktier och andelar 15 16 -9,0 Aktier och andelar i intresse- och koncernföretag 2 2 -5 Immateriella tillgångar 3 4 -14 Materiella tillgångar 14 15 -1 Övriga tillgångar 15 11 40 Resultatregleringar och förskottsbetalningar 8 11 -28 SUMMA AKTIVA 1 851 1 813 2 PASSIVA FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till kreditinstitut och centralbanker 93 111 -16 Skulder till allmänheten och offentliga samfund 1 140 1 101 3 Skuldebrev emitterade till allmänheten 433 433 Övrigt skulder 30 24 26 Resultatregleringar och erhållna förskott 14 16 -16 Efterställda skulder 25 22 9 Latent skatteskuld 7 7 Minoritetens andel av kapitalet 0 0 EGET KAPITAL Aktiekapital 22 20 9 Överkursfond 25 14 82 Reservfond 25 25 Kapitallån 10 10 Balanserad vinst 18 18 -3 Periodens vinst 11 10 9 SUMMA PASSIVA 1 851 1 813 2 FÖRBINDELS ER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN 114 103 11 RESULTATRÄKNING (Meuro) Ålandsbanken Abp 1-12/03 1-12/02 % Finansnetto 29,4 31,3 -6,2 Intäkter från investeringar i form av eget kapital 2,5 1,0 146,6 Provisionsintäkter 8,5 8,2 4,0 Nettoresultat av värdepappershandel och valutaverksamhet 2,6 1,1 134,8 Övriga rörelseintäkter 5,6 3,9 42,2 INTÄKTER SAMMANLAGT 48,6 45,6 6,7 Provisionskostnader -1,1 -1,0 0,8 Personalkostnader -18,2 -15,8 15,3 Övr administrationskostnader -7,9 -8,7 -8,5 Avskrivningar -2,3 -2,8 -19,4 Övriga rörelsekostnader -3,8 -3,8 -0,2 KOSTNADER SAMMANLAGT -33,3 -32,1 3,5 Kredit- och garantiförluster 0,1 -0, 5 Nedskrivning av värdepapper som utgör bestående aktiva 0,0 0,4 RÖRELSEVINST 15,5 13,3 16,2 RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 15,5 13,3 16,2 Bokslutsdispositioner 0,0 0,7 Inkomstskatt -4,5 -4,0 10,9 ÅRETS VINST 11,0 10,0 10,4 BALANSRÄKNING (Mmk) 12/03 12/02 % Ålandsbanken Abp AKTIVA Kontanta medel 40 89 -55 Fordringsbevis som är belåningsbara i centralbank 263 176 49 Fordringar på kreditinstitut och centralbanker 77 202 -62 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund 1 405 1 260 12 Leasingobjekt 1 1 -16 Fordringsbevis 7 26 -73 Aktier och andelar 14 16 -10 Aktier och andelar i intresse- och koncernföretag 3 3 Immateriella tillgångar 3 4 -3 Materiella tillgångar 14 15 -1 Övriga tillgångar 15 11 40 Resultatregleringar och förskottsbetalningar 8 10 -24 SUMMA AKTIVA 1 851 1 812 2 PASSIVA FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till kreditinstitut och centralbanker 93 111 -16 Skulder till allmänheten och offentliga samfund 1 140 1 102 3 Skuldebrev emitterade till allmänheten 433 434 Övrigt skulder 30 24 25 Resultatr egleringar och erhållna förskott 14 16 -15 Efterställda skulder 25 22 9 Latent skatteskuld Ackumulerade bokslutsdispositioner Reserver 23 23 EGET KAPITAL Aktiekapital 22 20 9 Överkursfond 25 14 82 Reservfond 25 25 Kapitallån 10 10 Balanserad vinst 0 0 Periodens vinst 11 10 10 SUMMA PASSIVA 1 851 1 812 2 FÖRBINDELSER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN 114 103 11 KVARTALSVIS RESULTATRÄKNING (Meuro) Q4 Q3 Q2 Q1 Q4 Koncernen 2003 2003 2003 2003 2002 Finansnetto 7,4 7,4 7,4 7,4 7,6 Intäkter från investeringar i form av eget kapital 0,2 0,3 0,4 0,3 0,0 Provisionsintäkter 3,0 2,5 2,6 2,3 2,4 Nettoresultat av värdepappershandel och valutaverksamhet 0,7 1,0 0,4 0,5 0,6 Övriga rörelseintäkter 2,1 1,0 1,8 0,7 2,0 INTÄKTER SAMMANLAGT 13,5 12,2 12,6 11,2 12,6 Provisionskostnader -0,3 -0,3 -0,4 -0,4 -0,3 Personalkostnader -5,7 -4,5 -4,5 -4,2 -4,1 Övriga administrationskostnader -5,6 -1,7 -2,1 -1,8 -2,5 Avskrivningar -0,6 -0,5 -0,6 -0,7 -0,7 Övriga rörelsekostnader -1,1 -0,9 -0,9 -1,0 -1,0 KOSTNADER SAMMANLAGT -10,3 -7,9 -8,4 -7,9 -8,6 Kredit- och garantiförluster 0,1 0,0 0,0 0,1 -0,6 Andel i resultat i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden -0,2 0,1 0,1 0,2 0,1 RÖRELSEVINST 3,1 4,4 4,2 3,5 3,6 Bankens styrelse godk ände den 13 februari 2004 bokslutet för år 2003. Förvaltningsrådet sammanträdde samma dag och har avgivit sitt utlåtande över bokslutet. Samtidigt beslöt förvaltningsrådet att inför ordinarie bolagsstämma föreslå att bankens bolagsordning ändras sålunda att förvaltningsrådet slopas. Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 18 mars 2004 kl. 15.00 på hotell Arkipelag i Mariehamn Mariehamn den 16 februari 2004 Styrelsen 0