Därför är Sverige ett innovationsland

Bakom topplaceringen ligger en imponerande rad olika framgångsfaktorer. Indexet mäter hela 78 olika parametrar, från patent och vetenskapliga publikationer till högteknologisk export och FoU-investeringar. Sverige sticker ut särskilt inom fem kategorier och intar förstaplatsen för infrastruktur, affärs­klimat, forskartäthet samt intäkter och betalningar kopplade till immateriella rättigheter.

Men ligger det verkligen någon sanning bakom siffrorna och utmärk­elsen, och har vi anledning att slå oss för bröstet?

– Ja, det tycker jag. Och det handlar inte bara om den här undersökningen och utmärkelsen. Sådana här rankningar dyker upp med jämna mellanrum, och Sverige är alltid med bland de tio främsta så det ligger verkligen något i det, säger Isabel Keulen, nytillträdd vd på SSE Ventures & Business Lab, som är en del av
Handelshögskolan i Stockholm.

SSE Business Lab har sedan 2001 fostrat och hjälpt över 300 startups och har av Financial Times utnämnts till Sveriges främsta startupinkubator. Fonden SSE Ventures tillkom 2022 med målet att finansiera bolag med koppling till inkubatorn. Bland företag som startats inom inkubatorn märks Klarna, Voi och Budbee.

– Av Sveriges 35 så kall­ade unicorns har nio grundare från Handels­högskolan i Stockholm. Vi förvandlar idéer till framgångsrika företag genom en kombination av strategisk vägledning, finansiering, exklusivt nätverk och tillgång till branschens skarpaste experter. Vi har även ett program där vi parar ihop studenter från Handels med studenter från GIH, KI och KTH, för att sammanföra olika kompetenser.

Isabel Keulen pekar på flera olika faktorer som bidrar till att Sverige rankas som ett av världens främsta innovationsländer.

– Vi har starka investeringar i forskning och är duktiga på att kommersialisera våra projekt. Vi har en högutbildad befolkning, hög digital mognad, ett starkt socialt skyddsnät – och så är vi duktiga på engelska vilket gör det lättare när vi ska nå ut internationellt, säger hon och fortsätter:

– Dessutom är vi bra på att attrahera duktiga personer från utlandet. Och inte minst finns det förebilder att se upp till, alltså entreprenörer som visat att det går.

Även företagskulturen i Sverige med relativt platta hierarkiska strukturer, där medarbetarna vågar lyfta fram nya tanka och idéer, ser Isabel Keulen som en framgångsfaktor. Hon poängterar även att Almi och Vinnova är viktiga aktörer som stöttar startups, främst under den första tiden. Isabel Keulen lyfter också fram det som kallas ”professors privilege”, vilket innebär att forskare i Sverige, på ett universitet eller högskola, äger rättigheterna till sin egen forskning medan det i de flesta andra länder är arbetsgivaren, oftast lärosätet, som äger forskningen.

Men trots framgångarna finns det ändå utrymme för förbättring.

– I Sverige har vi en tendens att kategorisera människor utifrån deras utbildning. Har du läst ekonomi, blir du ekonom. Har du läst juridik, är du jurist. En universitetsutbildning från en bra skola bör snarare ses som en stämpel på att en individ har en verktygslåda för att lära sig komplexa saker. Om vi breddar vårt synsätt så öppnar vi upp för innovation, bredare karriärsval, mer mångfald och tvärvetenskapliga lösningar, menar Isabel Keulen.

Mycket tyder på att Sverige även framöver kommer att vara en ledande innovationsnation, men det finns också några orosmoln.

– Finansieringen är tuffare nu, och med det ökar konkurrensen. Det finns gott om investerare som vill in i tidigare faser, men i stegen därefter är det svårare att hitta pengar – då måste man ofta söka investerare utomlands.

– Dessutom råder det ju ingen tvekan om att AI kommer starkt, och där finns en del som tyder på att Europa halkat efter USA. EU­-kommissionen har därför aviserat en investering på 200 miljarder euro genom satsningen InvestAI, vi får se hur det går med det.

Den allra största oron för Isabel Keulen handlar dock inte om investeringar utan om kompetens på längre sikt.

– Statistik från Skolverket visar att 16 procent av eleverna som går ut grundskolan inte uppnått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen och därmed har de inte fullständiga betyg. Det är oroväckande, inte bara för individernas framtid utan även för samhällets långsiktiga utveckling och konkurrenskraft.

Text: Oskar Hammarkrantz

Artikel från Ålandsbanking Nummer 1 Vår/Sommar 2025

1. Schweiz
2. Sverige
3. USA
4. Storbritannien
5. Singapore