Golf med naturen i tanken

Att tänka på annat än vatten är väl de flesta hobby-golfares devis för att försöka övervinna hjärnspöken och kunna fokusera på ett tryggt inspel mot green istället för de kostsamt bollslukande vatten-hindren på par trean. Men på Mjölby GK står ett gäng golfare och spejar ner i en damm. De letar efter en liten svart krabat med orange mage – den större vattensalamandern.

– Vi hade 15 hannar här i våras och vill såklart att de ska bli fler. Därför har vi anlagt nya dammar och lagt ut solstenar där de kan värma sig, säger Gert Lövgren, som leder klubbens miljöarbete. På Mjölby GK har naturintresset vuxit i takt med projektens framgång. Klubben har fått internationell uppmärksamhet genom sin certifiering via GEO OnCourse och blev 2018 utsedd till Årets Miljöklubb i Sverige. I år tävlar de om en internationell miljöutmärkelse i England.

– Vi jobbar med hållbarhet inom natur, resurser och samhälle, inte bara med naturvärden. För att få i gång arbetet handlar det mycket om att få medlemmarna engagerade, säger Gert Lövgren.

Mjölby GK är långt ifrån ensamma. Runt om i Norden och Europa pågår en omställning där golfbanor utvecklar sitt hållbarhetsarbete och tar ett större ansvar för sina lokala ekosystem. Det handlar om smartare bevattning, solceller på klubbhusen, hållbarare banvård och klubbträffar där det plötsligt pratas om både puttlinjer och pollineringsstråk.

– Tyvärr är det många, även golfare, som inte vet vilken tillgång en golfbana kan vara för naturen. Vi har sett att banorna fungerar som fristäder för rödlistade arter, oavsett om det gäller växter, insekter, fåglar eller amfibier, säger Maria Strandberg, chef på Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF), de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Hon lyfter särskilt fram forskningen kring multifunktionella golfbanor – anläggningar som inte bara är en idrottsarena, utan även en viktig del av samhällets sammanhängande nätverk av grönområden.

– Golfbanor kan bidra till lands­bygdsutveckling, natur- och kulturvård och biologisk mångfald, men också fungera som rekreationsområden och ytor för skolans utomhusundervisning. På vissa platser i Sverige har golfklubbar redan börjat samarbeta med skolor för att ta emot elever och använda banan som ett klassrum i naturen, säger Maria Strandberg.

Ett enkelt men tydligt exempel finns i Storbritannien. På Llandudno Golf Club har man byggt ett “bug hotel” – ett insektshotell där bin och andra pollinatörer kan ta skydd. – Det skapar en skyddad plats där bin, fjärilar och andra pollinerare kan överleva tuffa väderförhållanden och hitta en trygg miljö att fortplanta sig i. Vi ser att fler golfbanor tar efter den här typen av initiativ eftersom det är enkla åtgärder som ger stor effekt för den biologiska mångfalden, säger Jonathan Smith, grundare av GEO Sustainable Golf Foundation.

Han menar att golfen i själva verket kan spela en ledande roll i hållbarhetsrörelsen. – Golf har en unik koppling till naturen och en möjlighet att leda vägen för andra sporter. Det handlar inte bara om att minska påverkan, utan också om hur golfbanor kan bidra positivt till ekosystem och lokalsamhällen. För att lyckas måste vi bli bättre på att lyfta fram det arbete som redan görs, säger Jonathan Smith.

Golf må ses som en aktivitet präglad av sin historia och tradition, men idag krävs innovation och ny teknik för att möta klimatförändringar och hållbarhetskrav.

– Vi har installerat solceller, bytt ut delar av maskinparken och tar i bruk en hel flotta robotgräsklippare. Det minskar vår dieselförbrukning rejält, berättar Björn Wennström, klubbdirektör på Ålands Golfklubb. Robotklipparna är en del av ett större skifte. I Fair­Water­projektet som drivs av STERF undersöks hur golfbanor kan minska sin vattenförbrukning.

– Vatten är en återkommande kritisk fråga för alla golfanläggningar, både i Norden och internationellt. Genom att välja torktåliga grässorter och anpassa banskötseln kan vi minska vattenförbrukningen avsevärt, säger Maria Strandberg.

Hon berättar att forskning just nu pågår kring hur golfbanor kan bli självförsörjande på vatten, exempelvis genom att samla in regnvatten och använda alternativa bevattningsmetoder. Det handlar också om att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. STERF driver just nu projektet IPM Golf, där man under söker hur golfbanor kan hantera grässjukdomar som snömögel och dollarspot med nya skötselmetoder och biologiska växtskyddsmedel i stället för kemisk bekämpning.

– Framtidens golfbana måste bli mer motståndskraftig och anpassningsbar. När vi lär oss mer om hållbar skötsel kan vi bättre hantera klimatförändringarnas effekter, som nya grässjukdomar, och skapa en golf som håller i längden, säger Maria Strandberg.

Men hållbarhet är inte bara klubbarnas ansvar. Som golfare kan du också bidra. Att välja en bana som arbetar aktivt med hållbarhet är en bra start. Att slänga peggen i återvinningslådan i stället för på marken en annan. STERF:s forskning visar att golfare redan bidrar mer än de tror. Bara genom att vara medlem i en nordisk golfklubb går ungefär fem kronor per medlem och år till hållbar golfrelaterad forskning, tack vare deras arbete.

– Det kan låta som en liten summa, men den gör stor skillnad. Tack vare den gemensamma finansieringen kan vi bedriva forskning som hjälper golfklubbar att ligga steget före och anpassa sig till framtidens utmaningar, säger Maria Strandberg.

Och hur ser framtiden ut?

– Jag tror att fler kommer att inse att golfbanor inte bara är till för spelet. De har en roll i samhället, i miljön, i hur vi tar hand om våra resurser. Golfen kan göra skillnad, men då måste vi också ta det ansvaret, avslutar Jonathan Smith.

Text: Henrik Lenngren

Artikel från Ålandsbanking Nummer 1 Vår/Sommar 2025

• AI-styrd banskötsel. Smart teknik som analyserar väderprognoser, markfuktighet och grästillväxt i realtid. Systemet kan automatiskt justera bevattningen för att spara vatten och hålla fairways i toppskick – utan att en greenkeeper behöver lyfta ett finger.
• Biologiska gödningsmedel. I stället för konstgödsel experimenterar golfklubbar med naturliga metoder som komposterat gräsklipp, biokol och mikroorganismer som stärker gräset inifrån.

1. Eldriven banvård: Robotgräsklippare minskar utsläppen och håller spelytor i toppskick utan tung dieselanvändning.
2. Solcellsdrivna klubbhus: Många nordiska klubbar har installerat solceller. På Mjölby GK täcker solenergin upp till 25 procent av klubbens årliga elbehov.
3. Bevattning med bräckt vatten: Test pågår med salt- och bräckvatten för att minska användningen av dricksvatten.
4. Tåligare gräs: Forskningsprojekt som FairWater och Scangreen undersöker alternativa tåligare grässorter som kräver både mindre vatten och kemikalieanvändning.
5. Polleneringsprojekt: Utveckla miljön på banorna för att gynna biologisk mångfald. Med vildvuxna områden, insektshotell och pollineringsytor med sandbäddar för att gynna bin, fjärilar och andra pollinerare.